Sovmorgonen blev otroligt lång! Redan igårkväll när jag skulle krypa på kojs kände jag en stark känsla av att jag inte skulle klara att stiga upp nästa morgon. Mycket riktigt vred sig min magen när väckarklockan ringde klockan sju. Det fick bli en sovmorgon. Jag hatar ändå engelska och engelska hatar mig. Hannah hade tydligen tänkt detsamma så vi möttes upp på en betydligt senare buss. Och jag är jävligt glad över att hon var där. För att skippa motbjudande detaljer nöjer jag mig med att erkänna att jag höll på att spy på bussen men hoppade av i sista stund. YES! Jag älskar att kallsvettas! Resten av dagen kan dö eller liknande. För att uttrycka mig milt så känner jag mig inte riktigt kry. (Jag vet att Ida och typ 99% av världens befolkning inte heller är kry men jag tycker om att tycka synd om mig själv ibland. Okej.)
Peace.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar