31 januari 2009

God morgon.

Nu. Klockan elva på kvällen börjar jag känna mig som en hel människa igen. Dagen har mest gått ut på att sova. Några små små pauser för föda har också hunnits med. Något som däremot inte har hunnits med är kisspauser. Jag har nog inte pudrat näsan på hela dagen. Just nu är jag så kissnödig att jag håller på att dö. För någon timme sedan var jag så kissnödig att min mage krampade något så oerhört. Jag vet inte varflr men jag plågar mig alltid med att dra ut på saker in i det sista. Hela dagen har jag trånat efter en toalett och lite vatten. Inte fan har jag gjort något åt saken. Jag är så otroligt bra på att bara skita i det som är viktigast. Det är lite min grej. Inte en så bra grej kanske men den är min.

Peace.

30 januari 2009

Förfest at Linnéa

Yeeees. Det är förfgest så dset skriker om det. Det fARLIGA är att det cstpr en vdator framme. Vem kan motstår att blogga liksom>? Jag´och Kajsa är så nitytiotal det kan bli. Stryphalösband och allt.

kkkkkkkkkkkkkaaaaaaaaaaaaaaaaaajjjjsxaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa

29 januari 2009

Jag tror jag blir steril.

Jag är nog inte skapt för att spendera mitt liv vid en dator. På senare tid har jag kommit fram till att jag får jävligt ont i höfterna när jag sitter en längre stund vid datorn. Eller när jag tänker efter behöver det inte ens vara en längre stund. Det känns som att de liksom trycks ihop. Som att jag har alldeles för tighta jeans alldeles för länge. Kan det vara för att jag sitter så förbannat ihopsnurrat med benen och typ vrider höftkulorna åt helt fel håll? Kan det vara så att mina strumpbyxor sitter för hårt? Skulle det kunna vara så att jag har växtverk i höfterna. Kommer de vara gigantiska om några veckor? Den som lever får se. Imorgon funderar jag i alla fall på magtröja. Jag hoppas vi har kvar våra gamla Spice Grils tröjor. De va så jävla coola! Men jag vågade aldrig ha dem i skolan för jag va rädd att folk skulle skratta åt mig. Jag ville inte vara för cool för det va inte jag. Jag var en nobody. Och en nobody kunde ju inte komma med en skitcool Spice Girls-tröja! Samma sak med alla dessa platåskor som jag älskade men inte riktigt vågade använda. Folk kunde ju titta på mig! Men imorgon. Då jävlar ska jag ta igen allt jag missade när jag inte vågade. Jag måste bege mig ut i garaget. Önska mig lycka till.

Peace.


Frågan är...

...om man vill skriva ett underlag till en demonstration mot monarkin (räknas det som PM?). Eller ett underlag till ett möte på skolverket där de ska avskaffa betygen på grundskolan. Eller helt enkelt ett underlag till en lärarkonferans om att lärare slösar så ofantligt mycket papper? Svårt val.

Pappa.

Min pappa stormade nyss in i sovrummet och halvskrek hysteriskt "Ååååhhh! Ååååhhhh vad jag fryyyyyysssser! Värsta frossattacken! Åååååhhhhh vad jag fryser! Jag fryser så!" Sen dök han ner i sängen, lät mamma bädda ner honom och då skrek han istället "Åh vad skönt!" Pappa blir alltid som ett litet barn när han är sjuk. Han tror han ska dö av frossa. Jag tror män är så. När de väl är sjuka blir de plötsligt dödssjuka. Det måste vara för att de saknar den där känslan av att få känna sig svaga om bli omhändertagna. Vad sägs om ett PM om betygshets?

Peace.

Ida, soppa och darivata.

Ida vandrade hela långa vägen till mig med en burk soppa i påsen. Den va till och med fortfarande varm när hon kom fram så hon borde ha gått fort. Den var god. Riktigt god. Jag tackar och bockar för den soppan. Min säng förvandlades till en enda stor mattestuga och nu jävlar klarar du provet imorgon Ida! 90-tal? Vad fan hade man på sig på 90-talet? Jag är taggad. Jag trodde jag aldrig skulle ha taggat om sen i onsdags. Men man ska aldrig säga aldrig tydligen. Eller? Mamma ska betala räkningar.

Peace.

28 januari 2009

Medan allt annat faller isär ökar mina bloggläsare oerhört radikalt. Igår: 50 unika besökare. Vad händer? Jag tackar och bockar.

Familjen. Lyssna nu familjen.

Familjen Olsson satte sig och åt kvällsmat klockan halv elva på kvällen. Det där med fasta tider har aldrig varit våran grej. Samtalet vid middagsbordet var oerhört spännande. Den stora frågan var "Vem släppte in Simon i natt?" Jag var helt säker på att det var jag medan mamma var totalt övertygad om att det var hon. Sanningen: Jag satt vi datorn och skrev historian som ett fån. Vid ettiden lade sig ångesten och jag stängde av datorn. Som vanligt vaknar mamma när man redan har stängt av datorn och säger "Stäng av datorn nu Evelina." (Jag måste nog ägna ett helt inlägg någon gång åt hur min mamma är och vad hon säger i sömnen. Jag har en teori om det där.) och den här gången lade hon även till "Öppna dörren och ropa på Simon också." Vilket jag gjorde. Banne mig vad vi skämmer bort denna katt. Vi går upp mitt i natten och ropar på grannens katt så han inte ska frysa. Efter en lång, vi snackar typ tio minuter, diskussion blev vi inte ett dugg klokare. Pappa försökte komma på vad det var på tv och därifrån försöka komma ihåg något. Det hela slutade med att pappa utbrister "Jag kommer ju inte ens ihåg vilken sida jag somnade på!" Simondiskussionen övergick till en diskussion om vilken sida pappa somnade på igår. Mamma konstaterade att han somnade på tvsidan så nu kan vi alla sova gott inatt.

Peace.

Idag är det onsdag. Imorgon är det torsdag. Hela jag är helt död. Speciellt mina ögon. Jag skyller på klor men vet samtidigt att så inte är fallet. Jag litar på min förmåga att intala mig själv saker. Den är alltid på topp.

Blääääääääääää!

Jag trodde det där jävla berget som helt plötsligt har hamnat på mig skulle försvinna när jag skickade in historian, men icke. Jag måste vara dum i huvudet. Jag fattar inte ett skit längre. Ida avslutade samtalet med cutcutcut. Det gör jag också. Cutcutcut.

FYFAN VAD SKÖNT!

Jag är äntligen klar. Antagligen sist i klassen och sex minuter sen. Men fy fan vad klar jag är. Jag hann inte ens läsa igenom och den är förmodligen katastrof men jag är klar!

27 januari 2009

Jag är cool.

Springspringspring! Väntaväntavänta!

Det är sjukt hur mycket man flyr från sig själv och sina måsten. Jag insåg det nu när jag pratade med Malin (som förresten har ett nytt inlägg att läsa NU!). Jag vet inte hur många gånger jag har kollat igenom alla världens bloggar under dagen. Dessvärre uppdaterar inte en jävel så jag börjar bli oerhört trött på det. Vid tvåtiden eller så blev jag så trött på bloggarna att jag till och med tog till gitarren. Att jag numera kan Om du lämnar mig nu (som i och för sig bara innehåller 4 ackord) utantill skvallrar om att gitarren kanske fick lite för mycket tid trots allt. JAG FÅR FÖR FAN PANIK! Men nu gav Malin mig en ny blogg att läsa. Jag <3 ig på hemtentan.

Peace.

Trämannen.

Förresten skäms jag över att säga det (min ärlighet tvingar mig) men jag håller på att spy varje gång jag ser den här människan. Jag lider något så fruktansvärt. Hela min kropp har nu förvandlats till en knottrig gås och min mage är utochin. Nästa dokumentär handlar om mig och då är det någon annan som spyr.

(Mitt vidskepliga jag fick nu för sig att jag kommer drabbas va denna sjukdom bara för att jag var elak nog att lägga upp bilden och berätta om mina spyor. Stackars mig. Jag kanske raderar inlägget snart. Passa på att spana.)

It takes a fool to remain sane.

Det är helt sjuk hur mycket bra musik det finns. Och hur bra gammal musik är. Eller gammal och gammal. Det beror väl på vem man pratar med. Men gammal som jag pratar om just nu är musik som man har lyssnat på länge. Sedan man var liten. Den musiken väcker så mycket känslor. Så mycket bra känslor för tillfället. The Ark och Lars Winnerbäck bedövar mina öron för tillfället. Jävlar vilken bra smak jag alltid har haft. Jag blir lite stolt över mig själv. Jag skulle absolut inte ha någor emot att gifta med med varken Ola Salo eller Larsa. Men i alla fall så skiter jag i historian nu. Den törsta frågan är klar. En annan fråga halvklar och den näst största är påbörjad. Det låter bättre att säga påbörjad än att jag har skrivit en mening. Jag älskar att inbilla mig att allt är på ett annat sätt. Just nu inbillar jag mig att jag ska gå och sova. Pyttsan.

Peace.

26 januari 2009

Naglar av stål!

Såhär i övergången mellan Lenin och Stalin tänkte jag passa på att berätta om mina supernaglar! Jag hatar långa naglar. Det är typ det värsta jag vet. Mina naglar har alltid varit katastrof och gått av så jag inte behövt klippa dem, men sen jag bytte kött mot "Mitt liv Vegetarian" med 750% av rekommenderat dagligt intag av b12 har mina naglar förvandlats till rena rama mordvapnen. De är hur hårda som helst och bara växer. Jag vill inte ha långa naglar! Klipp dem då tänker du men jag det glömmer man ju bara. Det är därför man vill ha katastrofnaglar som sköter sig själva. Back to Stalin.

Peace.

Jag <3 mornar.

Är det något jag hatar så är det att gå upp på morgonen. För att inte tala om att somna på kvällen. Eller ska man kalla det inte somna? I alla fall räcker inte en väckarklocka räcker inte längre. Inte två heller. Min nya taktik är att göra ett allmänt utrop i huset kvällen innan. "NÄR SKA ALLA UPP IMORGON?! OKEJ, MAMMA DU FÅR SE TILL SÅ JAG KOMMER UPP VID HALV SJU. DRA UPP MIG OM JAG VÄGRAR. JAG MÅTE UPP DÅ!" Morgonen efter ångrar jag mig alltid. Men vad fan. Upp kommer jag. Även om jag har hittat på några taktiker för att lura mig själv även här. Jag tänder lampan så alla tror jag är uppe men en lägger jag mig under täcket och omnar om. Farligt. Nej. Hitorian kallar!

Peace.


DO SOMETHING!

Jag hatar att jag alltid sitter här. Jättekissnödig och läser bloggar istället för att plugga. Sen blir jag stressad för att bussen går snart och jag måste cykla halvnaken dit för att inte missa den. Sen blir jag ännu mer stressad för jag aldrig tar tag i allt jävla plugg och alltid sitter där sista kvällen och ser klockan ticka närmare och närmare tolv. Cutcutcutjaghatarmigsjälv. Måste skynda.

Peace.

Parkbänksfilosofi.

Jag är bara arg. Så fruktansvärt arg. Just nu tycker jag bara att alla vill mig något ont och jag fattar inte varför. SLUTA! Jag orkarorkarorkar inte. Ge mig en flaska vin och jag blir full och glömmer allt.

25 januari 2009

Over and out!

Jag har dömt kung Leopold II och Belgien för folkmord och förflyttar mig härmed till Sovjetunionen. Ännu ett folkmordets vara eller icke vara ska redas ut och jag är taggad. Det vankas städning. SÅ JÄVLA PEPP!

NU JÄVLAR!

Jag undrar hur många gånger under den senaste veckan jag har tänkt just "NU JÄVLAR!". De går nog inte ens att räkna. Men faktiskt. NU JÄVLAR! Jag har bunkrat upp med det mesta. Som en hel armé på databordet står en kaffekopp, ett gigantiskt ölglas med smoothie, två såna där lövtunna chokladkakor formade som hjärtan, en torr smörgår och sist med inte minst; en flasta vatten. Ni hör ju själva. NU JÄVLAR SKA DET SKRIVAS HISTORIA! (Den meningen kan tolkas på två sätt. Tolka den som du vill. Jag tolkar den på båda sätten. Det låter coolt.)

Peace.


Bokstäverna?

För alla er (Josefin) förvirrade läsare som undrade vad bokstäverna betydde i koderna kan jag tala om att dem hade mamma bara skrivit dit för att förvirra lite. Smart mamma man har.

24 januari 2009

Jag löste det!

Julmaten avnjöts även om pappa glömde typ allt vegetariskt men jag grät inte blod för det. Jag spenderade tiden åt att försöka klura ut koderna. Elli satt och skrek "Lina tänk tänkt tänk! Kom på det!!!!!!" Och sen bara kom det. Aha! Empo ska fylla 21, hon är därmed 1L. Jag ska fylla 19 och är 9M. Elli ska fylla 16 och är 6K. Pjuuuuu säger jag bara. Jag trodde nästa hjärncellerna hade svikit mig. Nu är lillasyster glad för hon vet vad det är i ett av paketen och nu är det bekräftat att det är till henne. Jag är också glad. Nu ska vi öppna tror jag. Jag älskar våra traditioner.

Peace.

Jag kallar det lilla julafton.

Det ligger paketer under granen . Jag älskar när min lillasyster säger ordet paketer. Det är så fint. Mamma har alltid nya kluriga koder så vi inte ska veta vems paket som är vems. Årets koder: 9M, 6K, 1L. Huuuuuuuuuuuuuuuuuum. Emelie, Evelina, Ellinor. 20, 18, 15. 88, 90, 93. Arbetare, 3, 9. Inget passar ju! Jag har löst dem varje år hittills men den här va klurig. Hur fan ska jag kunna koncentrera mig på historian när jag måste lösa koderna och klämma sönder mina paket?!

Peace.

23 januari 2009

Kaboschboschbosch.

Historia? VA? Var det någon som sa histooooooooria? Va, nej? Jag hörde inget. Eller? Var det fredag också sa du? Neeeeeeeeeej. Nu skojar ni med mig. Jag har nog aldrig varit såhär ful och äcklig och dum på en fredag på länge. Oerhört länge.

Hurrahurrahurra.


Av filmen att döma antar jag att det redan här var en helt galen kväll. Idag är jag återupplivad och måste verkligen göra historian. Tog man vara på den där extra vecka så man slapp sitta kvällen innan? Fy fan. Denna helg ska vara vitare än socker och imorgon är det lilla julafton. Jag längtar.

Peace.


22 januari 2009

Jag bor i en säng.

Åka till skolan. Sova på scenen. Gå till tandläkaren. Sova på scenen. Åka hem. Ett av mitt livs värsta dagar. Nästan. Det värsta på hela dagen var nog på hemvägen när två alkoholister satte sig bakom mig på bussen. Jag höll på att spy. De luktade sprit och unket och surt och oerhört äckligt. Men de var ganska roliga. "TYST! Du får inte prata. För du vet när du pratar............då måste jag tänkr. Och jag tycker inte om att tänka. Det slutar aldrig bra. TYST! Du vet jag har ju inte alla häääss........ Ja alla hästar sitter ju inte riktigt där de ska. TYST!" Det roliga va att den andra mannen var helt tyst hela tiden. Jag kund einte låta bli att småflina lite för mig själv mellan kväljningarna. Efter at ha sovit hela dagen är jag fortfarande trött så jag måste nog gå och sova igen. God natt.

Peace.

21 januari 2009

Förfest it is!

Jag sitter här på en liten men oerhört trevlig förfest. Amanda har ju trots allt blivit vuxen så det måste ju firas. Hon bjuder på förfest hon Malin. Det är Amandas på det sättet så att Amanda bjuder på chips och dipp. Men gott är det. Ögongodis ögongodis mhmhmh (sådär fult på sådär oerhört självsäkert). De säger att jag och Ida är jättefull. Yeeeeeees. Men jag är huuuuuuuuuur glad som helst. pÖzZzZzZzZz.
Peace.

Onsdag it is!

Vi taggar för utgång. Jag är jättestressad och måste skynda mig. Jag har egentligen inte tid att sitta här. Hejdå.

20 januari 2009

+

Det går en gigantisk suck av depp genom publiken. Kämpa tjejer kämpa! Jag tror stenhårt på er. Låt mig vara din klippa och jag lovar att jag stannar tills stormen är över. Bara vi kämpar!

Jr Erik.

Pappa sa det igår men då förstod jag nog inte riktigt. Jag vet inte varför men det känns konstigt. Jättekonstigt. Det kan hända vem som helst. Läs.

Peace.

MEN VI HAR FATTAT ATT DU ÄR SVART!

Jag är så oerhört trött på att höra det ständiga tjatet om USA-valet och USA:s första svarta president. Det har redan gått för långt när det valet får mycket mer uppmärksamhet än våra egna. Nu har det gått ännu längre. Vi har fattat att han är svart! Har vi inte kommit ifrån det där med att skilja så pass mycket på svarta och vita? Jag är så trött på att man hela tiden bara förstorar olikheter och orättvisor. Det här är ett praktexempel. Obama är svart. Okej. Bush är vit. Okej. Vad hände med människan? Just nu verkar man identifiera sig i någon typ av rangordning.
1. Svart/vit.
2. Man/kvinna.
3. Människa.
Först på tredje plats kommer människan. Är det USA som bekräftar mina fördomar genom att vara helt dumma i huvudet eller är det jag som är konstig? Jag ser det som självklart att i första hand se sig som människa. Fast vad vet jag. Svarta kanske känner någon typ av speciell tillhörighet på grund av att de har varit så pass utsatta. Men varför spä på det hela tiden? Obama är svart. Men han är ju för fan bara en människa! Hudfärgen ska inte ha någon som helst betydelse inom politiken. Nästan samma sak när det gäller kön. Det där "nästan" fick stå där eftersom det inte är någon hemlighet när det gäller att kvinnor och män är olika i grunden. Med det sagt menar jag inte att kvinnor inte passar som presidenter.
Skitsamma. Jag är bara så trött på allt tjat om hudfärg hit och dit. Du är en människa, inte en färg.

Peace.

19 januari 2009

Jag har närt en kommunist vid min barm!

Blondinbella är dummare än jag trodde. Hon är dummare än jag trodde det var möjligt. Läs! Jag hoppas att du nu har läst hela artikeln så du hänger med när jag skrattar åt denna stackars stackars bortskämda moderatflicka. Jag vill började med att säga en sak. Karl-Bertil är min man. Jag älskar honom. Denna saga är det bästa jag någonsin har sett och hört. Genom hela filmen eller vad man nu vill kalla det njuter jag av replikerna som liknar en enda lång dikt. Jag kallar det poesi på högsta nivå. Nu var det sagt. Blondinbella tycker det är fel att man fortfarande visar socialistprogram. Okej............ Hon förstår inte hur man kan tycka att denna, enligt mig helt bedårande, enligt henne tjuvaktige, Karl-Bertil är gullig när han tar från de rika och ger till de fattiga. Okej............ Blondinbella tycker det är fint med goda gärningar, men då ska man köpa julklapparna, inte stjäla. För om man stjäl är det ju andra barn som blir utan julklappar.
Jag funderar starkt på om denna Blondinbella verkligen har sett filmen eller om hon bara har läst på dessa åsikter på någon moderatsida. Jag blir så upprörd, skrattretad och exalterad att jag inte vet var jag ska börja. Vi tar det i punktform för att underlätta det hela.
1. Om nu Blondinbella hade sett filmen skulle hon märka att Karl-Bertin inte tar julklappar från barn, utan från rika kapitalister som fullständigt skiter i vad deras avlägsna släktingar jag skickat.
2. Om Blondinbella hade varit lite smartare och kanske lite mer medmänsklig skulle hon inse att detta är en film. En saga. En saga som inte uppmuntrar till att stjäla och inte till att alla ska bli kommunister. Den uppmuntrar till så kallad medmänsklighet, det där Blondinbella verkar sakna titalt. Den uppmuntrar till att dela med sig.
3. Skitsamma om den genomsyras av vänstertankar. Det råkar kanske vara så att dessa så kallade kommunister, som alla vänstermänniskor verkar vara enligt henne, helt enkelt har en mer mänsklig människosyn. Har hon tänkt tanken att det är just det socialismen går ut på? De verkar inte ha tagit upp det där på MUF-möterna.
4. Om hon nu har sett denna saga så varför? Varför sitter hon inte och klappar sin lilla räv som hon har på huvudet istället?
5. Mitt favoritcitat från artikeln: "Kapitalismen får folk att arbeta. Man ska sträva efter att alla ska få arbete, man kan inte förvänta sig att samhället alltid ska finnas där jämt. Du är din egen lyckas smed."

Jag skulle kunna fortsätta i evigheter men nu vill min syster ha datorn. Jag återkommer.

Peace.

Bara för att jag blev så exalterad av min egna läkerolhistoria glömde jag ju bort det jag egentligen hade tänk berätta. I alla fall hände det mycket spännande idag. Eller kanske inte. Nu kommer jag inte ihåg vad som va så spännande idag. Amanda blev vuxen. Bra jobbat. Vi hade svenska C för första gången, och det va spännande! Här snackar vi förmodligen en kurs som tar ett gigantiskt kliv in på listan över favoritkurser. Jag är totalt kär. Skrivuppgift 5: Blogg. Hur ofta är det en skoluppgift liksom?! Dessvärre ligger ju denna blogg lite sådär i riskzonen. Man skulle vara djup............. Jag kan vara djup. Om jag vill. Hela jag är inte bara bitterhet. Jag lovar. Men sen kom jag på, bloggen är nutidens dagbok. Dagböcker är oerhört personliga. Jag skriver inte för att få läsare utan för att jag vill. Jag skiter fullständigt i om folk läser eller inte. Själv förstår jag inte hur man orkar läsa. Jag läser nästan aldrig bloggar. Bara när jag egentligen ska plugga. Då blir det jävligt mycket bloggläsande med tanke på allt man har missat när man inte måste plugga och egentligen har tid att läsa bloggar. Så jag kom fram till att min blogg består. Den kommer varken förbättras eller försämras. Inte förändras på något sätt. Med tanke på att jag fick mvg i svenska b när jag kom fram till att jag inte behöver skriva så jävla folmellt hela tiden utan att en personlig uppsats eller liknande oftast blir bättre så vågar jag inte ändra på mig. Det är en film på tv som jag är säker på att den gick typ förra veckan också eller så. Bra planering. (Jag har fortfarande ont i huvudet.)

Peace.


Läkerol.

Dagen medförde många spännande saker men först vill jag bara meddela att jag spenderade den sömnlösa gårdagskvällen med att äta en hel ask läkerol. Jag tänkte att mmmmh lite läkerol såhär mitt i natten kan ju vara gott. Det va det. Minuten senare insåg jag att asken va slut och jag blev lite ledsen. Men framför allt blev jag rädd. Man har ju hört om den berömda laxerande verkan som för stora mängder kan med föra, och en hel ask på typ fem minuter känns som för stora mängder. Jag kände hur jag började kallsvettas och visst anade jag små, små hjärtklappningar. Herregud! Jag trodde jag skulle dö. I vild panik började jag leta efter någon typ av bieffektslista. Det fanns ingen. Det enda jag hittade var den där varningen om laxerande verkan och att stora mängder inte var lämpligt för människor med högt blodtryck. SHIT! Om det är farligt för folk med högt blodtryck så måste det ju ha någon sorts påverkan på kroppen. Jag avvägde om jag skulle gå och väcka mamma och säga att jag var döende, men när jag insåg att klockan var snart två kom jag fram till att jag kanske bara var trött så jag gick och la mig istället. Fyra timmar senare vaknade jag och hade fortfarande livet i behåll. Men fy fan vad trött jag är.

Peace.

18 januari 2009

Fuck off Pehr!

Det stod att du va snäll men du är dum. Jag har blivit luraaaaadaaaaaaaaaaaadaaa. Varför göra det så jävla svårt? Eller är det jag som är dum i huvudet? Kanske. Kanske inte. Mätt är jag i alla fall. När jag kör fast (vilket är det enda jag gör) tar jag en godis. Kanske inte bara en varje gång. Hittills har jag ätit upp två godispåsar och en halv chokladkaka.

Jävla historia!

Jag har suttit hela jävla dagen med historian men har inte kommit någonstans. Jag hatar det. Jag får panik. Jag fattar inte varför det är så jävla svårt. Jag kommer bara ingenstans.

Dö huvud dö.

Jag har så jävla ont i huvudet. Jag vet inte varför. Mitt stackars lilla (jag trodde jag hade ganska stort huvud men enligt studentmössorna har jag tydligen ganska litet) huvud håller på att sprängas. VARFÖR?! Är jag trött? Har jag druckit för lite vatten? Behöver jag kaffe? Vänta. Jag kanske vet vad det är. För några minuter sedan fick jag lite tråkigt så jag roade mig med att studera den där laserstrålen under musen. Inte bra gjort. Den lös rakt in i ögonen och jag blev blind för ett ögonblick. Kan detta ha orsakat min huvudverk? Kommer jag att bli blind på heltid? Kommer den där pricken jag fortfarande ser framför mig aldrig att försvinna? Stackars mig. Jag måste äta glass.

Peace.

ps. Vi va på bio idag. Den va alldeles för lång så jag höll på att kissa på mig. ds.

Ida och hennes mamma.

Jag skämtar inte. Idas familj är typ världens sötaste. Promenaden slutade med att jag satt vid deras köksbord och åt marrängtårta med halva släkten. Det var mycket trevligt. Idas mamma är så söt att jag dör varje gång jag träffar henne. Ida är ju inte fy ska hon heller. Tänk vilken tur man har ibland. Ibland hittar man bara rätt människor och allt blir så bra. Man blir så glad. Jag tackar och bockar. Verkligen. Jag kunde inte vara gladare för allt.

17 januari 2009

Aj.

Dagens träningsverk spelar i en klass för sig. Rumpa och baksia lår känns som en enda stor ömmande muskel. Aj. Pappa säger att jag går som en gammal tant men vad gör det. Om det underlättade att gå på händerna skulle jag göra det. Dessvärre har jag träningsverk i armarna också. Frågan är, har folkmordet i Kambodja någon gång blivit dödt till ett folkmor eller är det bara åsikter? Det står ju för i helvete olika på alla sidor.

Peace.

16 januari 2009

Va det fredag idag sa du?

För första gången i mitt liv spenderade jag en fredagskväll i ett ridhus. Okej. För först gången i mitt liv spenderade jag vilken kväll som helst i ett ridhus. Det var en upplevelse utöver det vanliga. Jens va väl cool och sådär. Ida va coolare. Jag kände mig lite som en stolt mamma där jag satt och bara log åt henne. Hon va så duktig så. Bra jobbat! Jag va också duktig. Widell och Lillkull roade sig med att prata hästpråk. Jag fattade lång ifrån hälften. MEN! Däremot är jag en jävel på att räkna sprången mellan hindrena. Behöver du hjälp med det så ring mig. Farmor bjöd på potatissallad och jag har tagit upp övningskörningen igen. Folkmorden har jag däremot lämnat bakom mig för ikväll. Tror jag. Eller? Jag får se. Kanske får någon typ av ryck inatt. Mmmmm. Glass med chokladsås.

Peace.


Jag <3 Mats och folkmord.

Mats va kul och hela min ynkliga kropp är totalt död. Precis hemkommen skulle mina vänner till staden och äta lunch. Jag totalvägrade och sitter nu här med en hel hög papper om folkmord. Skulle vara ett jättekul arbete om han inte krånglade till det så jävla mycket. När fan ska man använda fotnoter och inte? Vad ska man skriva i en fotnot? Jag hatar fotnoter och varje gång jag tänker på det ekar ordet fotnötter i huvudet. Fornötter fotnötter fotnötter. Varför vet jag inte. Jag <3 fotnötter.

Peace.


15 januari 2009

JAG ÄLSKAR DIG ÖYVINN!

Hej!

Jag har nu läst både recensionen (MVG)och romantikenarbetet (MVG-). På det nationella provet får
du samlingsbetyget MVG och med dessa tre MVG-tillskott så kommer ditt slutbetyg i Sv B att bli MVG.
Hade du inte skickat in de gamla arbetena hade du fått VG+.

Glöm nu inte att lämna in böckerna! Vill du se det nationella provet så är du välkommen på fredagslektionen.

M v h

Öyvinn B.
Jag känner mig som en helt ny människa. Jag känner mig så oerhört lättad. Äntligen! Men hur romantikenarbetet kunde bli ett mvg- när jag skrev på ett annat sätt än man skulle färstår jag inte. Men tack i alla fall!

14 januari 2009

Fuck off svenska b!

Här kommer romantiken farande som ett efterlängtat brev på posten. Det skulle också vara kul att höra vad man fick för betyg.

/Evelina Olsson.


Det (förhoppningsvis) sista fjäskmailet med försenade arbeten är skickat! Om ni visste vilken skön känsla jag har i kroppen just nu. Jag hatar rimantiken och erkände att jag inte har en jävla aning om vad romantiken har gjort för gott i våra liv. Skolan får mig att hata allt. Anne Frank och romantiken står just nu överst. Imorgon bjuder Peo på sushi.

Peace.


13 januari 2009

Sov för i helvete!

Jag hatar när man sitter här och ser klockan ticka närmare och närmare midnatt. Ögonen börjar känna sig trötta och man tänker "Shit. Jag kanske somnar innan tolv ikväll!" Det är så man inser de små detaljerna. Jag har helt glömt att jag skulle ha gjort klart romantiken. Jag har inte hittat några vettiga kläder till imorgon. Jag har inte tvättat bort sminket. Jag har inte duschat. Och det blir nog en femtimmarssömn inatt också. Jag hatar mitt liv.

Tyst tankar tyst.

Jag vet inte varför men helt plötsligt har min hjärna börjat tänka alldeles för mycket på allt möjligt och det gör mig galen och förvirrad. Jag fattar ingenting längre känns det som.

Lille Öyvinn.

Hej!

Tack för filmrecensionen. Jag ser verkligen fram emot romantikenarbetet!

M v h

Öyvinn B.


Känns skönt att det finns en man inte inte har gett hoppet om mig. Men om jag var du skulle jag inte vara så förväntansfull. Arbetet som jag sa finns färdigt på min dator består av ungefär fem dåliga meningar och är långt ifrån klart. Jag har tappat bort pappret och har ingen aning om vad man ska skriva om. Heja mig!

Sablar.

Nej nu får det vara nog tänkte jag och stängde ner den halvklara engelskauppsatsen om a special place. Klockan är ju inte ens ett så jag kommer ju säng huffsad tid idag. Men ICKE. Självklart jag jar ju inte duschat än. Jag tippar på att sängen är min halv tre. Tidigast. Först ska jag skriva klart det här. Kolla kläder. Duscha. Borsta tänderns. Ligga i sängen och grubbla. Nätter <3

12 januari 2009

SUG PÅ DEN DU!

Lite mer än ett år efter är jag klar med min jävla filmrecension. Jag blev ganska nöjd. Jag hoppas att det inte är försent och att Öyvinn gillar den. Jag råkade ljuga lite nu igen och skrev att jag hade romantikenarbetet på datorn. Sablar. Jag lovade at det skulle vara inne imorgon. Det blir till att slita hårt. Nu ska jag nog göra några engelskauppgifter jag har missat.

Peace.

Döda poeters sällskap.

Svenska B tar slut i veckan. Jag har fortfarande två stora uppgifter kvar att göra. Båda skulle ha varit inne för mer än ett år sen. En av dem är en filmrecension. Jag valde att skriva om Döda poeters sällskap. Problemet är bara att jag fastnar i att titta om och om igen på världshistoriens bästa filmscen. Jag säger bara Oh kapten my kapten.

Mat.


Mästerkock jag vet. Se bara uppläggningen. Det är annat än skolans jävla vegetariska biffar som serveras ungefär två gånger i veckan.

Kollektivhuset Trädet.

Hej då och farväl. Jag vill hit. En etta för 2.100 i månaden och ett jobb någonstans är min framtid just nu. Jag vill.

Jag rensar min papperskorg.

Jag tänkte på en sak. Varför envisas man om att hålla kvar vid vissa saker som man inte ens behöver? Saker som inte längre gör någon nytta. För att de alltid har funnits kanske? Men när dessa saker är trasiga och man gång på gång måste laga dem, varför inte bara slänga dem?

11 januari 2009

Framtiden är min!

Förresten kan jag knappt vänta längre innan man kan åka härifrån. Jag vill till en ny stad och bo i en lägenhet som är min och ha vilken soffa jag vill.

Det här är en början på något nytt sa de och kastade mtnt på isen.

Boken är påbörjad på riktigt nu. För hand. Jag skriver den under de sömnlösa nätterna som har varit alldeles för på senare tid. Mina fötter ömmar av skavsår. Mitt huvud ömmar av allt som måste göras. Gårdagen bjöd på en rejäl runda i staden. Från förfest hos Malin innehållande singstar och en del något äldre människor. Vidare till Sigurd med musik. Vi va världens bästa fans och skrek att Linnéa skulle strippa. Det gjorde hon inte. Oerhört glada i hatten kilar vi vidare till Tajjen som bjuder på lakritsshots för endast 30 kronor. Billigt tänkte jag och svepte tre på rad. Såhär i efterhand hade det kanske räckt med två. Eller en. Eller den på sigurd. Eller flaskan vin jag faktiskt drack hos Malin. Jag är fortfarande chockad över att jag lever idag. När jag vaknade halv fem imorgon i vardagsrummet och vinglade in till min egna säng var jag inte så säker på att jag skulle leva idag. Men det gör jag! Imorgon är det skolan och mamma säger att jag ska ta det lite lugnt ett tag nu.

Peace.


10 januari 2009

Jag älskar engelska.

Hej. Jag hörde att man ska göra alla uppgifer man har missat och med tanke på att jag förmodligen har missat att lämna in ganska många, skulle jag gärna vilja veta vilka uppgifter jag ska göra. En del av dem ligger redan klara på datorn och behöver bara skickas in.

/Evelina Olsson sp3b.


Jag hoppas Camilla förstår mig. Jag känner mig värdelös just nu.

08 januari 2009

Hej vänner.

Om vi bokar Berlinresan innan 12 januari kan vi få den för 10 kronor tur och retur. Inga skatter och skit. Bara bagage tillkommer. Jag är på.

JAG SKA ALDRIG MER PRATA ENGELSKA I HELA MITT LIV!!!!!!

Nej vet du vad Camilla Müller nu får det fan vara nog! Jag blev nyss klar med mitt arbete om Kanada och Greenpeace och jag vägrar sätta mig och skriva TVÅ boksammanfattningar på engelskaböcker som jag inte ens har läst! Klockan är för fan kvart över tolv och av någon sjuk anledning gick jag med på att byta religionsprovstid med Amanda så nu har jag den imorgon och även om jag och Ida försökte spendera timmar åt att ens komma fram till skillnader och likheter mellan buddhism och hinduism men min hjärna fattar inte ett jävla skit och jag blir så arg på mig själv för att jag inte tog tag i det här tidigare och jag blir extra arg över att jag inte har tagit tag i svenskan för jag kunde ju förfan ha fått mvg och nu tvingar jag bara mig själv att fortsätta skriva för att skapa världens längsta mening men egentligen vill jag inte skriva mer jag vill sova men det kan jag inte heller göra för jag är rädd för att somna men jag fattar inte varför jag tvingar mig själv att vara vaken när jag borde sova jag tvingar mig själv till alldeles för mycket förstår du inte att jag lever under mitt eget våld och jag kommer inte loss!

07 januari 2009

PANIK!

I vild panik kommer jag på mig själv med att ha tre flikar uppe med tre olika sidor till tre olika ämnen. i den gröna kanten längst ner finns tre olika worddokument. Ett till varje sida. Bredvid mig ligger religionsboken. Mellan varven fortsätter jag sammanfatta om indiska religioner. Jag älskar att jobba med fyra olika ämnen samtidigt bara för att man har kört fast på allt och inte var smart nog att göra allt under de sömnlösa nätterna på lovet. Men som tur är kan man ta hjälp av gamla uppgifter man har gjort förut. För andra gången ska jag hålla en redovisning om Greenpeace på engelska. Jag hoppas även innerligt att Ett öga rött finns på engelska för den hade jag tänkt redovisa som en engelskabok. Den andra kanske blir Anne Frank. Den finns i alla fall på engelska och det finns översättningsprogram på datorn. Effektivitet <3

Peace.

Vad hände med miljökämpandet?!

Jag är arg. Eller jag har varit arg länge nu. På världsnaturfonden. Varför kan man fråga sig. De jobbar för djuren och miljön och det gillar jag, men jag gillar inte att deras chokladpandor är jätteinslagna i plast! Istället för att köpa jultidningar kan man köpa grejer av dem och skänka lite pengar till välgörenhet men vad fan. Jag tror knappt på sånt där längre. Hur mycket av de pengarna kommer egentligen till själva görandet? Fast nu va det inte det jag va arg på utan chokladpandorna. Man kan alltså köpa en lite kartongsk fylld med mycket goda chokladbitar. Grejen är bara att varje liten såndär chokladbit är inslagen i överdrivet mycket plast. Då menar jag verkligen överdrivet mycket. Och hur bra är det för miljön på en skala? Jag trodde att ett sånt företag kanske tänkte efter lite i alla fall och inte bara ville tjäna pengar. men tydligen ej. Jag funderar på att skriva ett mail till dem och fråga varför det är så. Jag är arg. Chokladerna behöver inte ens vara inslagna.

Peace.

06 januari 2009

Torsdagen 22/1 10.45

Så jävla taggad på tandläkaren! Jag var tvungen att boka om min första tid, 7.45 en torsdagsmorgon, eftersom jag typ inte har borstat tänderna på hela lovet. Tandborstning är överstattat. Lika överskattat som att sova på nätterna och vara vaken på dagarna. Hela mitt liv är upp och ner just nu. Men vad fan. Snart börjar skolan och då kanske man får lite stadga igen. Hur fan ska jag klara ett liv som arbetslös?

Peace.


04 januari 2009

My name is Spelnörd. Evelina Spelnörd.

Du hörde mig. Vi ägnade hela gårdagskvällen åt att spela spel. Vi bytte en utekväll mot en spelkväll hos Josefin. Vad är det med oss? Håller vi kanske på att bli vuxna? Eller är det åldersnojja? Vem vet.

Jag säger god morgon.

Man skulle kunna säga att jag har vänt på dygnet. Somnar runt fem på morgonen och vaknar kvart i två av att pappa står i dörren och säger "Jaha, du tog en liten sovmorgon du." Jag vet inte ens om jag får dåligt samvete. Vad ska jag göra vaken? Då kan jag lika gärna ligga och drömma om att någon tvingar mig att färga hålet platinablont. Det va spännande. Nej. Nu jävlar i berget ska jag ta tag i mitt sista lov någonsin. MITT SISTA LOV NÅGONSIN!!!

Peace.

02 januari 2009

Nytt år men samma låt.


Jag fattar inte varför men Hold the line verkar vara en festfavorit på film. Vi är sjukt bra. Lite skakigt och lite suddigt. Som hela kvällen alltså. Jag har massa bilder och fler filmer. De kommer senare. Hålla ögonen öppna. Stockholm va underbart i alla fall.

Hultsfred 09.

Vad sägs om hultsfred istället? Någon?

REGINA SPEKTOR [US]
WINNERBÄCK x4 [S]
TIMBUKTU [S]
MAIA HIRASAWA [S]
ANNA TERNHEIM [S]
SONIC SYNDICATE [S]
MARKUS KRUNEGÅRD [S]
THE HEART STRINGS [UK]
LENKA [AU]
DROPKICK MYRPHYS [US]