Natt.

Det är natt. I skrivande stund visar klockan 00.30. Jag letar efter något att förgylla min natt med. Glassen är slut. Symaskinen är trasig. Fantasin är borta. Glädjen kvarstår. Finns det någon i detta avlånga land som skulle vilja göra mig sällskap en natt som denna? Vi kan sitta på mitt golv, omringade av stearinljus och inlindade i vita lakan. Vi kan lyssna på Dylan och prata om livet. Jag kan bjuda på vin. Du kan bjuda på te. Sen kan vi sitta där hela natten. Känna vinet rinna genom kroppen och se ljusen brinna ner. Sterainet kan rinna och bilda en liten sjö. Där kan vi skriva våra namn för att sedan bryta den stelnade sjön i tusen bitar. Vi kan läsa poesi för varanda. Du kan spela gitarr och jag kan spela munspel. Det kan bli en sån där stund som för all evighet ristas in i våra minnen. Vill du göra mig sällskap, snälla?