Ännu en gång sitter jag i arbetsrummet ovh sneglar ut genom fönstret. Det har inte dykt upp något nytt intressant vill jag lova. Något som dock är lite intressant är att jag och Josefin verkligen lever livet på en pinne. I skrivande stund står bröddegen och äxer till sig. Min hurkamrat kom just in och meddelade att vi hade fått brev. Imorgon klockan två kommer de spränga i grustaget. Man skulle kunna uppfatta det som ett hotbrev. Det gjorde inte vi men kom ändå fram till att vi håller oss inomhus imorgon klockan två. Men nu kom jag ju lite från ämnet! Jag hade alltså tänkt berätta om det ljuva lantislivet. På dagen hände det massa saker som jag inte orkar berätta om, men på eftermiddagen, sådär vid fyra, då insåg vi hur fantastiskt det faktiskt är här. Vi gjorde iordning en varsinn kopp kaffe (okej, Josefin är mes och dricker te, men det låter mysigare med kaffe), tinade varsinn morotsmuffin och placerade oss på den lilla verandan på framsidan. Det va kvällssol, vi satt på varsinn vit stol med ett vitt bord mellan oss, drack kaffe (mesen drack te) och bara njöt. Fyfan va härligt livet är ibland. Vi har kommit fram till att vi ska bli lesbiska och flytta ut till ett hus på landet. Eller det va egentligen Lasse som kom på det. Förresten så har jag hittat mig grej! Under denna vistelse har jag försökt hitta min thing liksom. Det jag kunnat stryka på listan hittills har varit hästar, hundar, mocka, sopa stallgångar och säkert något mer. Men när jag stod där med sopkvasten i handen och hörde Josefins klagamål bakom mig kom jag fram till att spänna sadeljorden (jag skiter för tillfället i stavningen) är ju ganska roligt trots allt! Jag känner mig ganska cool när jag gör det. Nu ska jag göra Josefin sällskap på övervåningen. Vi ska titta på tv tills brödet är klart. Oj, jag har ju glömt tala om en sak. Vi ska göra soppa ikväll (därav brödbaket)! Hur söta får man bli egentligen?! Jag är så stolt över oss! Mer info kommer lite senare tror jag. Måste ju berätta hur det gick med baket och matlagningen. Förretsen! Imorgon kommer Amanda och då ska vi ha trevligt. Jag och Josefin har värsta planen men det tänker jag inte berätta än! Jag säger bara att det är livet ännu lite mer på en pinne!
Peace!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar