14 juni 2008

Ensamhetens sällskap.

Vill ni veta hur min natt blev? Antagligen inte men jag berättar det i alla fall. Vid halv två ungefär tog jag en liten nattlig promenad för att möta min lillasyster som hade vart ute och fart. Det va lite mysigt. Luften va frisk och jag va nervös utan anledning. Det här är helt ointressant så det hoppar vi över. När jag kom hem hade det tyvärr inte dykt upp något sällskap så det va bara jag, Dylan och stearinljusen. Fast ska jag vara ärlig va inte det helt fel det heller. Där satt jag, timme efter timme och bara satt. Jag filosoferade lite om livet och kände mig allmänt djup. Jag funderade ett tag på om jag kanske skulle ta och spua ner mig själv, men ångrade mig när jag insåg att jag måste spara det till peace & love. Nu tänker jag bespara er dyrbara tid och inte berätta mer. Men jag ville bara att ni skulle få ta del av min myket fina natt.

Peace.

Inga kommentarer: