Jag var på handledarutbildning i tisdags. Det var bland det tråkigaste jag har gjort. Tre timmar i ett rum tillsammans med en hög andra människor. Jag roade mig med att studera de högst intressanta individerna.
6. Spela spel/rita skog männen.
Timmarna gick och folket blev mer och mer uttråkade. Längst ut vid mitt bord sitter två män. Ungefär halvvägs in i utbildningen eller va de kallade det börjar den ena mannen rita en hel del sträck på insidan av mappen man fick. Det ser ut som träd. Min första tanke va att han klargjorde sin syn på Sverige. Plötsligt ger han pennan till sin vän som också börjar rita sträck. Jag blir väldigt intresserad (det kanske beskriver hur tråkigt det var) och försöker komma fram till vad de egentligen gör. Jag satt och tittade på dears sträck som blev fler och fler. Till slut var hela mappen full. Antingen med skog eller någon typ av spel.
5. Oerhört uttråkade kvinnan.
Snett framför mig satt nog den mest uttråkade kvinna jag har sett i mitt liv. Hon och hennes sällskap (smaskarmannen) gick ut hårt och kom en halvtimme försent. Hon fortsatte med att ge ifrån sig ett antal suckar och tomma blickar. Jag tror inte att hon fick ut så mycket av kursen.
4. Smaskarmannen.
Bredvid mig satt en man. En ganska tjock man. I en av rasterna hade han besökt godisskålen. Han tog en hård godis. Det märktes mycket väl kan jag lova. Jag tror aldrig att jag har hört någon smaska så mycket. Det var sliskande och sugande och smackande och allt man kan tänka sig! Och som om inte det vore nog, han andades otroligt högt också! Jag hatar såna människor.
3. Besserwissermannen.
Lite längre ner mot väggen vid mitt bord satt en intressant man. Han var lite lagom pratglad och tyckte nog själv att han var väldigt humoristisk. Men nu till varför han förtjänar en plats på listan, varje gång Dennis (mannen som höll i det hela) visade någon statistik eller liknande tittade besserwissermannen med lite kisande ögon och sa något i stil med: "(mycket kritisk röst) Njääää, det där beror ju på vettu..." Det spelade ingen roll vad Dennis sa, mannen var lika kritisk i alla fall, och skulle alltid ha sista ordet. Det slutade alltid med att han upprepade sina kritiska fraser lite tyst för sig själv.
2. Det är ju självklartkvinnan.
Vid bordet längst bort satt en intressant kvinna. Hon var nog en typisk mamma som är hatade av sonen/dottern, men älskad av vuxna. På varje liten fråga svarade hon med en sån där röst som att det var helt självklart. Ni vet när man börjar på en ton över det normala och sakta dalar ner till en lägre ton än det normala, samtidigt som man har huvudet på sed och ler lite smått. Efteråt kan man gärna skratta till lite. Typiskt vuxna i sällskap av vuxna.
1. Storymannen.
Det var ett tag sen jag irriterade mig såhär mycket på en främling. Är det någon som har upplevt något så är det denna man. Jag vet allt om hans vän som drack en hel sjuttis (40 procentig för att vara exakt) och fick blåsa dagen efter utan att det gav utslag, hur han körde i 170 och en annan vän drog i handbromsen och ändå klarade han det finfint, hans uppkörning, hans zigenarvän och mycket mer! På varje punkt räckta han upp handen och drog en story. Utan honom skulle allt gått minst en halvtimme snabbare. Det som irriterade mig mest va att han alltid svarade på retoriska frågor. Honom vill jag inte träffa igen.
6. Spela spel/rita skog männen.
Timmarna gick och folket blev mer och mer uttråkade. Längst ut vid mitt bord sitter två män. Ungefär halvvägs in i utbildningen eller va de kallade det börjar den ena mannen rita en hel del sträck på insidan av mappen man fick. Det ser ut som träd. Min första tanke va att han klargjorde sin syn på Sverige. Plötsligt ger han pennan till sin vän som också börjar rita sträck. Jag blir väldigt intresserad (det kanske beskriver hur tråkigt det var) och försöker komma fram till vad de egentligen gör. Jag satt och tittade på dears sträck som blev fler och fler. Till slut var hela mappen full. Antingen med skog eller någon typ av spel.
5. Oerhört uttråkade kvinnan.
Snett framför mig satt nog den mest uttråkade kvinna jag har sett i mitt liv. Hon och hennes sällskap (smaskarmannen) gick ut hårt och kom en halvtimme försent. Hon fortsatte med att ge ifrån sig ett antal suckar och tomma blickar. Jag tror inte att hon fick ut så mycket av kursen.
4. Smaskarmannen.
Bredvid mig satt en man. En ganska tjock man. I en av rasterna hade han besökt godisskålen. Han tog en hård godis. Det märktes mycket väl kan jag lova. Jag tror aldrig att jag har hört någon smaska så mycket. Det var sliskande och sugande och smackande och allt man kan tänka sig! Och som om inte det vore nog, han andades otroligt högt också! Jag hatar såna människor.
3. Besserwissermannen.
Lite längre ner mot väggen vid mitt bord satt en intressant man. Han var lite lagom pratglad och tyckte nog själv att han var väldigt humoristisk. Men nu till varför han förtjänar en plats på listan, varje gång Dennis (mannen som höll i det hela) visade någon statistik eller liknande tittade besserwissermannen med lite kisande ögon och sa något i stil med: "(mycket kritisk röst) Njääää, det där beror ju på vettu..." Det spelade ingen roll vad Dennis sa, mannen var lika kritisk i alla fall, och skulle alltid ha sista ordet. Det slutade alltid med att han upprepade sina kritiska fraser lite tyst för sig själv.
2. Det är ju självklartkvinnan.
Vid bordet längst bort satt en intressant kvinna. Hon var nog en typisk mamma som är hatade av sonen/dottern, men älskad av vuxna. På varje liten fråga svarade hon med en sån där röst som att det var helt självklart. Ni vet när man börjar på en ton över det normala och sakta dalar ner till en lägre ton än det normala, samtidigt som man har huvudet på sed och ler lite smått. Efteråt kan man gärna skratta till lite. Typiskt vuxna i sällskap av vuxna.
1. Storymannen.
Det var ett tag sen jag irriterade mig såhär mycket på en främling. Är det någon som har upplevt något så är det denna man. Jag vet allt om hans vän som drack en hel sjuttis (40 procentig för att vara exakt) och fick blåsa dagen efter utan att det gav utslag, hur han körde i 170 och en annan vän drog i handbromsen och ändå klarade han det finfint, hans uppkörning, hans zigenarvän och mycket mer! På varje punkt räckta han upp handen och drog en story. Utan honom skulle allt gått minst en halvtimme snabbare. Det som irriterade mig mest va att han alltid svarade på retoriska frågor. Honom vill jag inte träffa igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar