23 augusti 2008

Misslyckad fast ändå inte.

Igår fick jag äntligen se Sex and the city. mmmmmmmmm. Jag vill också traska runt i fina känningar och bara vara allmänt bra. Men icke. Nej, istället åkte jag raka spåret hem (nu ljög jag. Jag följde först med Ida hem och lånade A lot like love av henne.) och taggade för en deppstud med kärleksfilm och allt. Ska det deppas så ska det göras ordentligt tänkte jag och hällde upp en skål med chips och en med ostbågar. Med tre täcken, en film, ett stort glas cola och två skålar fett stängde jag in mig på Empos rum där dvdn befann sig för tillfället.
Problem 1: Hur fan får man igång filmen? Efter några minuter med myrornas krig hittade jag rätt dosa och rätt knapp. Nu jävlar!
Problem 2: Varför är det svartvitt? Detta problem höll på att ta död på mig. Jag testade dra ut och sätta i alla sladdar i alla hål jag kunde hitta, men inget fungerade. Jaja, svartvitt kan man ju tåla så jag tittade vidare. Tills...
Problem 3: Filmjäveln hackar värre än ljuseffekterna på ett technodansgolv. Då ger jag upp och tar till minidvdn istället. I den ligger redan en film utan namn. Jag hoppas på det bästa och trycker på play. Så där sitter jag med mina två skålar fett och tittar på en film om ett fatcamp, när allt jag ville bara var att få deppa lite till en kärleksfilm.

Peace.

Inga kommentarer: