11 juli 2008

Trötthet.

Mina ögon viker sig för tyngdkrafter. Rummet är en enda stor suddig dimma. Sekunder är minuter och minuter timmar. Koffeinet har slutat hjälpa för längesen. Kroppen börjar förvandlas från fast till flytande form. Hjärnan verkar ha ständig syrebrist. Ingenting betyder någonting. Jag är trött.

Inga kommentarer: