En söndag från helvetet.

Jag håller på att dö och nu tänker jag tycka jättesynd om mig själv och berätta om min hemska dag! Det hela började med att jag vaknade klockan tio efter fem timmars sömn och var totalt säker på att det inom en snar framtid skulle börja rinna snor ur mina öron. Det gjorde det aldrig så jag tänkte att dagen kanske blir ganska bra i alla fall. Dessvärre försvann den tanken ganska fort när jag kom på att det är söndag och det betyder städa på skolan. Medan jag slet där med min dammsugare kände jag hur svetten började spruta. Bla bla bla och det blev dags att baka muffinsen vi skulle ha med till picknicken (vi skulle picknicka medan Josefin sprang runt och gjorde konster med en hund). Hyperstressad och illamående och med ett huvud som höll på att sprängas och med en rinnande näsa och skrikande öron sprang jag runt i köket och kände febern stiga. Smeten stod på bänken och jag vänder mig om för att hämta smöret. PANG SPLASCH!!! Vrider lite försiktigt på huvudet och vad får jag se? Hela bunken ligger på sned och halva smeten på hela köksgolvet. Det var droppen. Jag satte mig på köksgolvet och ville bara dö. Med tårar i ögonen ringde jag Josefin och tackade nej till att följa med på kursen. Jag hatar söndagar och för att förpesta den ännu lite mer ska jag nu plugga lite matte med mitt snorfyllda huvud.

Peace.